Notice: Function _load_textdomain_just_in_time was called incorrectly. Translation loading for the wp-user-avatar domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /home/dflsjmlk/public_html/wp-includes/functions.php on line 6114
Teknikens tidevarv - König Online

det blir inte roligare än så här

Teknikens tidevarv

Jag håller upp fingret i luften för att känna vartåt det blåser.

Det är ingen som helst tvekan. Det som gäller idag och i morgon är AI.

Det är en maskinell intelligens som besegrat den mänskliga intelligensen.

Låt vara att det var i den amerikanska upplagan av frågesporten Jeopardy.

Det finns beresta och belästa amerikaner, absolut, därtill trevliga, men jag erinrar mig också den jänkargubbe i cowboyhatt som i ett TV-inslag trodde sig veta att: ”Europas huvudstad är Paris . . .  eller England”.

Den alltför självsäkre gynnaren hade fått problem i en frågesport mot AI.

Hursomhelst är det min uppfattning att den som vid Frisksporttorpet i Nyköping prickar in 12 rätt på tipspromenaden är stormästare.  Själv har jag som bäst haft 7 rätt.

Det medelmåttiga resultatet gör att jag självkritiskt måste ställa mig frågan hur det står till med mitt skarpsinne.

Det som talar för ett visst mått av genialitet är att jag vid samma tillfälle i stort sett hade alla rätt på barnfrågorna – om än utanför tävlan.

Vem fanken är förresten Harry Potter? Det är ingen alldeles enkel fråga att svara på för den som är uppväxt på Barna Hedenhös tid.

Det är det nu få som är av den vetgiriga generation som barnfrågorna vid ”Torpets” tipspromenad huvudsakligen riktar sig till.

Vad jag noterat är AI redan nu en faktor inom den medicinska disciplinen. Det kan behövas. Tänk bara på alla fotbollsspelare i TV som ramlar omkull på planen, starkt skrikande och uppvisande svåra kroppsliga konvulsioner.

Där kan, liksom en del domslut ersatts av VAR, dagens inrusande mobila fältskär med assistans bytas ut mot AI. Detta för att få spelarna att stå stadigare på skankerna.

Det ska poängteras att den justerade som vid en första anblick ger sken av att vara invalidiserad för återstoden av livet som regel på ett mirakulöst sätt snabbt återfår alla sina förmågor, reser sig upp och förtrytsamt borstar lerfläckarna  av knäna.

Det är en obetalbar TV-komik. Fullt i klass med Gunnar Papphammar.

Det negativa är att AI saknar moral. Det gör å sin sida även en avsevärd del av mänskligheten. Då inte enbart fotbollsstjärnor i TV-rutan med fallenhet för att falla till marken.

Nu funderar dock intelligentian i världens forskarsalar på hur det på något sätt ska gå att också få in moral i den maskinella intelligensen.

Det anses gå att lösa. Däremot verkar mänsklighetens omoraliska beteende ses som olösligt.

Det är goda nyheter. Klipp aldrig gräsmattan. Den ska växa fritt. Gärna meterhög.

Det gynnar biologin, blommor och bin. Och som av en händelse gynnar det även mig.

Jag slipper hädanefter snubbla fram över gräsmattans mullvadshögar, flämtande och skjutande framför mig en bensindriven så kallad gågräsklippare.

Det tackar jag Gud för. Och ekoforskarna. Det är dom som vet och kan sin naturvetenskap som hävdar att en välklippt gräsmatta utan ogräs och vilda blommor är livsfarligt för miljön. Det är att utrota den biologiska mångfalden. Det vill jag inte medverka till. Verkligen inte.

Den tidigare beskrivna ”bensinaren” listas som en miljöbov. Min erfarenhet på området vill mena att  mullvadarna är lika stora bovar genom sina utgrävningar på tomten.

Där går dom dock bet. Häromkring torpet är det bara jag som kan klassas som en fornlämning.

Nej, jag är ingen miljömarodör, även om jag en gång i skogen, blind för allt annat än letande efter murklor, råkade förgöra en fridlyst blåsippa.

Jag är ganska säker på att det var en blåsippa. Blomman ifråga var blå och jag tror inte det var en blåklocka. Den är lättare att känna igen. Åtminstone den varianten som uppträder som en blånad runt ögat.

Nu kan det inte uteslutas att jag är vilse i blåbärsskogen. Jag är när allt kommer omkring  en skrivbordsmänniska och ingen botaniker som likt Carl von Linné skapade ett sexualsystem för växtriket, enligt min uppfattning på gott och ont.

Det är bara att se hur vildhavren förökar sig på åkrarna. Vildhavren duger vare sig som människoföda eller djurfoder utan är endast till ohägn. Det borde Carl von Linné ha tänkt på innan han lanserade växtrikets fortplantningssystem.

Trädgårdsskötsel och ansning av gräsytor är för övrigt ett arbete som av sed åligger torpets dräng.

Vem den drängen är? Det är i det här fallet torparen själv. Det vill säga vardagsfilosofen jag.

Vem som bestämt den arbetsordningen? Det är i egen hög person den hulda torparhustrun.

Den gottgörelse jag erhåller för nedlagd möda är nygräddade plättar med jordgubbssylt. Det får man vara nöjd med. Relativt nöjd.

Jag har vid nästa medarbetarsamtal funderingar på att kräva att jordgubbssylten byts mot drottningsylt. Det kan vara nyttigt med omväxling i kosten.

Gräsklippning är annars en folkrörelse som varje sommar sysselsätter två miljoner svenskar.

Det faktum att gräsklipparen nu kan skrotas har samma nyhetstyngd som när kardinalerna i Vatikanen ska välja en ny farbror som passar i påvemössan.

Det är vetenskapliga råd och rön man måste ta fasta på, förklarar jag entusiastiskt för torparhustrun.

Hon ser påfallande klentrogen ut. Vad jag förstår mest över mitt plötsliga intresse av miljöfrågorna.

Vadå! Jag vill också rädda världen. Som Greta.

Däremot tvivlar jag på nyttan av insektshotell.

Det tror jag mest är att betrakta som en fluga.

Herrejesus, kan jag ibland utbrista om saker och tings ordning i det moderna samhället.

Vi lever i teknikens tidevarv som ryktesvis nu även nått söndagsgudstjänstens kyrkvärdar som lär ha ställt undan kollekthåvarna i ett hörn i sakristian och istället uppmanar besökarna att efter förmåga swisha in ett bidrag.

Det får tas som intäkt för att även Vår Herre antagit ett valspråk: För mänskligheten i tiden.

Personligen vill jag inte skylla på bristande ekonomisk förmåga. Däremot saknar jag swish.

Det är kanske av smärre betydelse enär jag är lika sällan sedd i kyrkbänkarna som en hedning.

Jag har en ambivalent hållning till ny teknik.

Jag har till exempel en stationär dator på arbetsbordet och kan läsa, skriva och skicka mejl.

Det är tur det i tider när Postnord är lika pålitliga som ett regionråd i Region Sörmland.

Den nytillträdde tuppen i regionens hönsgård fjädrar sig i ortsbladet över en förlikning med den plötsligt oförmögne regiondirektören. En förlikning som lika plötsligt gjorde regiondirektören tämligen förmögen genom att han erhöll  7 miljoner kronor istället för tidigare avtalade 2,5 miljoner kronor!

Beklagligtvis står läkarvetenskapen och tillika läkemedelsindustrin maktlösa mot kroniskt oförstånd. Det står nu istället sörmlänningarna dyrt.

Min stationära dator är till åren kommen men fyller sin funktion och mina elementära behov, vilket innebär att den fungerar som skrivmaskin.

Det finns förmodligen droppar av rebelliskt blod i min ådror eftersom jag vägrar att skaffa mig en vidunderlig iphone eller liknande apparat.

Dessa mackapärer, numera lika förekommande hos befolkningen som blodtryckssänkande ACE-hämmare, har på tok för liten skärm, marginellt större än ett 30-kronorsfrimärke med Silvia. Därmed inget ont menat om fru Bernadotte.

Min upprördhet för stunden gäller dock något annat – nödvändigheten av det som heter bank-id. Det är en sorts tidsenlig legitimation på nätet.

Häromdagen hade jag för avsikt att göra mig ett ärende på min internetbank. Det gick dåligt.

Det poppade upp en ruta på min datorskärm som meddelade att mitt bank-id var ogiltigt och behövde uppdateras. Det gick dåligt. Det också.

Nu var beskedet på datorskärmen att för att kunna uppdatera mitt bank-id behövde jag även ladda ned den senaste versionen av webbläsare.

Det fungerade inte det heller. Min webbläsare var för gammal för att kunna ladda ned en ny webbläsare.

Där någonstans i teknikens labyrinter uppstår ett behov hos mig att läsa lusen av någon. Vem som helst.

Jag ringer upp internetbankens kundtjänst och frustrationen rinner av mig snabbare än vrålåket Koenigsegg accelererar från 0 till 100.

Detta då kundtjänstkvinnan är älskvärdheten personifierad: ”Det här ska vi ordna”, säger hon. Inte kan hon det inte. Vare sig hon eller den i ärendet involverade internetbankens it-support.

Jag köper en ny stationär dator med en webbläsare installerad som kan ladda ned ett giltigt bank-id. Det gör att  den månadens pension ryker. Och med råge.

Det kostar att ligga i teknikens framkant. Och få åtkomst till sina egna sparade pengar.

 

Dela detta:

Kommentera detta:

12 svar

  1. Det konstateras att det svenska folket lider av alldeles för höga blodtryck. Vad nu detta kan bero på är inte svårt att svara på. 1) På sommaren ses en evig parad av gravt överviktiga svenskar passera revy, tillståndet är inte bra för blodtrycket. 2) Men ändå värre är det svenska bankväsendet, som naturligtvis är skulden till de flesta hjärn och hjärtinfarkter. Våra utfattiga sjukvårdsregioner borde tillåtas att ta ut en sjukvårdsskatt av bankernas kriminella övervinster, storleken förslagsvis 98,5%.

    1. . . . men vi får ju en fantastisk bankränta på våra sparade slantar. Eller hur, Nils?

  2. Jag har en nästan identisk upplevelse angående Bank – id men med behållen dator. Inte konstigt att man undrar vart vi är på väg om ngn ö h t vet det. Tack Leif!

    1. Det kostade mig 18 000 kronor för en ny dator för att kunna skaffa mig ett giltigt och nödvändigt bank-id för att komma in på internetbanken. Om inte annat var jag ju tvungen att få åtkomst till mina egna pengar för att kunna betala den nya datorn. Bet brukar visst kallas Moment 22, efter vad jag hört.

  3. Hoppsan, det var ett erkännande i den AI och cyberrymden baserade liv vi numera lever i.
    Hoppas det går bättre med torparhustruns arbetsuppgifter.
    Kåseriet erhåller 9 av 10 inloggningar på BankID dosan.

    1. Mycket tid blir det på vedbacken, Lundell. Vad gör man inte för att hålla torparhustrun på gott humör.

  4. Alltid lika trevligt! Hon har tur hon, torparhustrun, som har dig!

    (Det skriver jag bara om hon mot all förmodan läser det här).

    Provar just nu själv med att låta ett hörn av gräsmattan (bortre hörn, inte så synligt) ligga i träda för att se vad som händer. Med värme och regn växer det så det knakar. Än så länge tycker åtminstone ett par kaniner att det är en lysande ide. Vad jag förstår så bör savannen slås en gång om året så att inte träd och buskar tar över. Vi får se hur det går.

    1. Det är bra, Peter, man måste hänga med i den naturvetenskapliga utvecklingen. Det är svårt att veta om torparhustrun ens är medveten om min existens upptagen som hon är av allt golfspelande.

  5. Lysande analys som vanligt över hur livet numera kan bete sig, sannolikt konstaterat utan AI.

    1. Tack för fina ord, Mikael. Det blir nog bra med AI eller också går det åt helvete och inte i något fall kan vi göra någonting åt det.

  6. Roligt kåseri som vanligt. Tyvärr känner jag igen mig allt för väl när det gäller allt modernt med datorer och bank-ID m.m. Det skulle lika gärna kunnat vara jag som råkat ut för det som du gjort. Jag har också en gammal ”hederlig” stationär dator, som fungerar oftast peppar peppar.

    1. Tack Bengt. Det här med uppdateringar är inte så lätt när det även krävs en uppdatering av datorn för att kunna uppdatera.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste kåserierna:

Teknik och taktik

Jag är exkluderad från det pulserande folklivet i Nyköping. Möjligen är pulserande folkliv att överdriva. Lite som att påstå att Jogersö-Bergö är Ibiza. ”Vad ska

Läs vidare »

Duvungen och Sparvungen

Vi har kärt besök i torpet. Duvungen och Sparvungen gör oss den äran med krav på allehanda roliga aktiviteter. Här finns ingen tid över för

Läs vidare »

Ostkusten inte solkusten

Jag bromsar in cykeln vid en mindre skylt. Den har överskriften ”Artrik vägkant”. Det jag ser är en slokande maskros. Därtill en cigarettfimp i dikeskanten.

Läs vidare »

Rapsodi av rappakalja

”Du ser matchen på Max.”   Det står så i OS-tablån. Max! Det är väl en svensk snabbmatskedja! Där har jag kanske varit två tre gånger.

Läs vidare »