Jag hittar ett gammalt solblekt foto i en skokartong. Det är jag på bilden, poserande i bar överkropp, skrattande och sittande i öppningen på ett slakande fyramanstält och hållande en mellanölsburk i handen. Det är

Jag klickar mig in på bostadssajten Hemnet. Där visas åtråvärda fastigheter till salu, särskilt i lantliga miljöer eller med renoveringsbehov, eller både och. Detta specifikt för solventa människor med beviljad bankgaranti. Vi andra får drömma.

Jag har inga problem med att få ihop livspusslet. ”Det är inte så konstigt. Du har ju bara en pusselbit”, opponerar sig torparhustrun med tusen järn i elden, enligt egen utsago. Det kan hon för

Jag ger den en chans, bilens instruktionsbok. Det är att i hög grad överskatta min hjärnkapacitet. Den ifrågavarande publikationen är lika svårtydd som dialekten i den tjeckiska delen av Schlesien. För att inte tala om

Vi har varit ute och sett oss om i världen. Vare sig torparhustrun eller jag har tidigare varit på paradisön Aruba i Västindien. Vi tar bilen upp till Arlanda. Och förbi Arlanda. Vår destination är